Kaos, tidsbrist och jakt på mervärden

Jag kan inte göra lektionsplaneringen, det hoppas jag att ni förstår. Här vädjar jag till er pedagogiska kunskap och er förmåga. Det är här NI borde kunna hjälpa till och titta på hur man ska göra.

Chefen pratar snabbt och rör sig otåligt fram och tillbaka över golvet i Rio de Janeiro. En storstad i Brasilien har fått ge namn åt ett av klassrummet i Astars lokaler i södra Stockholm. Chefen från Astar, ett relativt nytt varumärke inom Thoréngruppen, är pressad. Hen ska senare beskriva stämningen i rummet som ”hetsig”. Bland lärarna, vars bänkar har formats i ett U runt chefen, är frustrationen påtaglig. Den har byggts på under en längre tid. Flera har sjukskrivits eller slutat på grund av situationen. Astar är en arbetsplats i kris. Nu ska alla frågor upp på bordet.

Utanför klassrumsdörren där mötet pågår öppnar sig en större yta, Röda Havet, och på rad längs den långa korridoren som till slut leder fram till en reception ligger klassrummen Asmara, London, New York, Chicago och Stockholm. Hela världen på några hundra kvadrat. Skolan, som rymmer både sfi-verksamhet och yrkesinriktad vuxenutbildning, huserar på plan fyra i det i övrigt övergivna kontorshuset vid Liljeholmskajen i Stockholm. Det ska rivas inom en snar framtid. Kanske måste verksamheten flytta om ett halvår, kanske om ett år. Lärare och elever lever i ovisshet.

Vanligtvis fylls korridorerna av liv och rörelse, språkljud som blandas med och krockar mot varandra – mjukt drillande tigrinska och den mer trubbiga, konsonanttunga arabiskan. Ibland hörs inslag av dari eller asmariska. Det är en miljö som rymmer många utmaningar men också möjligheter – dynamiken, de olika perspektiven, nya möten. Det som får många lärare att attraheras av yrket och av att stanna kvar i det. Men nu är det tomt i klassrummen och tyst i korridoren. Lektionerna är avblåsta för dagen. Ingen av lärarna vill missa mötet med Astars chef.

Innanför dörren har lärarna välkomnats med frukt, kaffe och mörk choklad som dukats fram på en bänk. Men få av deltagarna faller för frestelsen. Situationen inbjuder inte till fika.

Lärarnas frågor handlar om bristen på struktur, pedagogisk ledning och – tid. När närvaron hanterats, när elever fått hjälp med närvarointyg, när lärarna ryckt in och hjälpt elever i kris, agerat tolkar, vaktmästare och ibland receptionister, ja, då har planeringstiden ätits upp och för många gått över i obetald arbetstid.

Men det som fått bägaren att rinna över ordentligt är Astars löften till Stockholms stad, är de så kallade mervärdena, som varit utslagsgivande i upphandlingen. Det handlar bland annat om tvålärarsystem och utfästelser om lärarnas återkoppling till eleverna.

När mötet är slut överlämnas ett brev till ledningen med ett antal frågor. Lasse Nyqvist, skyddsombud på arbetsplatsen, är den som författat brevet, vilket skrivits under av samtliga lärare.

När vi möter honom några månader senare är han inte längre kvar på arbetsplatsen men fortsatt mycket kritisk till hur Astars ledning skötte sitt jobb.

– Problemet stavas okunskap och vinstmaximering. Min åsikt är att de som ämnar leda en pedagogisk verksamhet behöver kunskap om elevers inlärning och betydelsen av långsiktiga beslut samt kontinuitet, säger han och fortsätter:

– Tro mig, många lärare försöker lappa och laga verksamheten där ledningen brister men det är inte hållbart. Vare sig för lärarna eller eleverna. Sfi-undervisningen måste få kosta. Integration måste få kosta. Det är ingen välgörenhet.

Många lärare ­försöker lappa och laga verksamheten där ­ledningen brister men det är inte hållbart.

I ett inslag i Sveriges Radio den 12 mars 2015 aviserar dåvarande kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) en stor förändring i sfi-utbildningens utformning. Sfi ska skrotas som egen skolform och i stället bli en del av den kommunala vuxenutbildningen, Komvux. Vägen ut på arbetsmarknaden ska bli kortare och varje elev ska få träffa en studie- och yrkesvägledare. Kraven på individanpassning ska bli större. Skolorna ska också bli flexiblare och ta emot elever löpande, vilket innebär att det varje vecka strömmar in nya elever i sfi-lärarnas klassrum.

”Om vi kan se till att utbildningstiden för många nyanlända blir så kort som möjligt, samtidigt så effektiv som möjligt, så vinner ju individen på det, men samhället vinner också på det, rent ekonomiskt”, sa den dåvarande kunskapslyftsminister till reportern på Sveriges radio. Och fortsatte: ”Den här reformen är inte tänkt att belasta kommunerna ekonomiskt”.

Lagändringarna, som gäller sedan 1 januari 2016, innebär bland annat att eleverna ska få en individuell studieplan när de skrivs in. För lärarna innebär det att de tillsammans med varje enskild elev ska följa upp, uppdatera och återkoppla med studieplanen som utgångspunkt. Varje elev ska också tidigt få träffa en studie- och yrkesvägledare. När Stockholms Stad samma år upphandlade sfi-verksamheten lovade Astar i sitt anbud enskild återkoppling, hög digital kompetens och jobbskola. Det klickade fint in i de nya riktlinjerna. Problemet var att upplägget är en pappersprodukt.

Kostnaden för sfi utgjorde 2016 drygt en procent av kostnaden för hela skolsystemet. En genomsnittlig sfi-student fick kosta strax under 39 800 per elev och år, lägst av alla skolformer. En gymnasieelev kostade mer än tre gånger så mycket. Även sett till lärartäthet är sfi sämst i klassen. Här gick 2016 i snitt 24,1 elever på varje lärare enligt Skolverkets statistik (i Stockholm gick det samma läsår över 80 elever på varje heltidsanställd lärare).

Statistik visar också att planeringstiden var tajtare för en sfi-lärare, särskild i verksamhet som lagts ut på entreprenad. En undersökning via en Facebook-grupp för sfi-lärare visar att antalet undervisningstimmar per vecka kan vara upp mot 28.

Uppräkningen kan fortsätta. Lön, satsningar på utbildning och kompetensutveckling – välj en valfri lista och du får föra fingret ända ner till botten innan du hittar sfi. Samtidigt är detta en utbildningsform med många utmaningar som inte finns i övriga skolväsendet. Karin Sandwall forskare och föreståndare på Centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet:

– Man ska både kunna undervisa elever som inte gått i skolan förut och högutbildade från till exempel Tyskland. Folk som mår väldigt dåligt ska också få en utbildning efter sina förutsättningar och man ska som lärare förstå vilka kompetenser och resurser de här människorna har med sig. Det är speciellt att utbilda vuxna som har ett halvt liv bakom sig – att kunna bygga på och ta vara på det är en jättestor utmaning. Och man ska göra det i ett system som ofta har kontinuerligt intag och där det är väldigt bråttom för att eleverna ofta har ett begränsat antal timmar på sig.

Rektorn ska inte tala om vad ni ska göra. jag gillar mer ’bottom up’. Hur kan NI lösa detta?

Tillbaka till mötet i rummet Rio de Janeiro. Det har dragit ut på tiden.

Lärarna ifrågasätter bland annat en siffra som Astar angett i anbudet. Varje elev ska få fem minuters återkoppling varje dag och en halvtimmes enskild återkoppling en dag i månaden. Men det hinns inte med för i klassrummen finns ofta en lärare och över trettio elever. Hur ska det gå till?

Svaret blir detsamma som det som tidigare flera gånger förmedlats.

– Det är grunden för hela vårt avtal. Så vi kan inte börja ifrågasätta om det ska vara tvålärarsystem eller inte, för det ska det vara. Annars är det avtalsbrott och det vill vi ju inte, eller hur? frågar chefen från Astar retoriskt.

Men hur?

Chefen bollar tillbaka frågan till lärarna.

– Det är lite upp till er. Här finns ju så ofantligt mycket kompetens. Det är ju därför ni jobbar här tänker jag. Jag tycker ju inte att rektorerna ska tala om vad ni ska göra utan jag gillar ju mer ”bottom up”. Hur kan NI lösa detta?

Sedan situationen på Astar skildrades i TV4:s program Kalla Fakta har Stockholm krävt bolaget på vite och hotat med att säga upp avtalet de har med staden. Anledningen är allvarliga brister i verksamheten, som att företaget inte uppfyller de krav som specificerats i avtalet, bland annat vad gäller betygssättning och administration av betyg samt andelen behöriga lärare. I Malmö polisanmälde kommunen Astar för bland annat felaktig personalredovisning, och hävde sedan avtalet med företaget (läs mer på sid 17).

Men exemplet Astar säger mycket om hur det ser ut i sfi-skolor i hela landet. Lärarna på Astar delar många av sina erfarenheter med sfi-lärare över hela landet. Det framgår tydligt i de enkätstudier som Lärarförbundet presenterade förra året. Här uppger 4 av 5 sfi-lärare att arbetsbelastningen ökat de senaste tre åren.

Framför allt är det ökad administration som påverkat arbetsbelastningen, som att rapportera elevers närvaro och dokumentera varje elevs kunskapsutveckling. Samtidigt blir det mindre tid för att planera kärnan i verksamheten – undervisningen. Bara sju procent upplever att de alltid har tid att planera och följa upp lektionerna.

– Jag känner tyvärr igen skildringen som Kalla Fakta gjorde. Ryckigheten, kortsiktigheten, undermåliga lokaler och de obefintliga förutsättningarna för att planera och jobba med systematiskt kvalitetsarbete. Jag ser med sorg på hur många lärare får göra våld på sig själva och får lappa och laga där inte har arbetsgivare och politiker tar sitt ansvar för att förutsättningarna finns. Det är ett enormt resursslöseri med lärarkompetens och lärarengagemang. Det borde vara straffbart, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

I en skriftlig kommentar bekräftar Lena Sandlin, tillförordnad affärsområdeschef på Astar, att arbetssättet man ville ha på skolan inte fungerade som företaget ville.

»Astars pedagogiska tanke, med tvålärarsystem och kontinuerlig återkoppling på varje lektion, är att öka individualiseringen i klassrummet«, skriver Lena Sandlin. Hon menar att arbetssättet blev svårare att implementera än man trodde och skriver att ledningen på Astar inte lyckades »hålla i och stötta arbetet«.

Enligt Lena Sandlin pågår nu ett stort förändringsarbete för sfi i Stockholm »med ett stort stöd för lärarna för att verkligen få denna pedagogik implementerad på riktigt.«

”Vi måste göra mer för att öka kvaliteten”

Kunskapslyftsminister Anna Ekström håller med om att det finns brister på svenska sfi-skolor.

– Skolinspektionen ger i sin senaste rapport en tydlig bild av att vi måste göra mer för att öka kvaliteten och genomströmningen inom Sfi, säger hon.

Vad gör regeringen för att situationen för lärare och elever ska bli bättre?

– Vi anslog nyligen 60 miljoner för att höja kvaliteten. Men den stora satsningen gjorde regeringen i höstbudgeten för att öka möjligheten att få sfi som kombineras med yrkesutbildning för vuxna och att säkerställa att det finns möjligheter till kompetensutveckling för sfi-lärare. Inom kort presenterar vi också en rejäl genomlysning av förutsättningarna inom sfi.

Sfi får 1,3 procent av de cirka 240 miljarder kronor som satsas varje år på skolväsendet. 60 extra miljoner låter inte mycket i sammanhanget.

– Den riktigt stora satsningen tycker jag är de välfärdsmiljarder som regeringen har tillsatt till alla kommuner och landsting.

Många sfi-lärare upplever att förändringen som gjordes 2016 läggs på deras axlar, men att de inte har tillräckligt med resurser.

Finns det självkritik hos dig här?

– Det är tveklöst så att läget är ansträngt på grund av att många är i och på väg in i sfi, och även på grund av lärarbristen. Men jag vill påminna om att vi sedan dess har ökat kommunernas resurser med 10 miljarder och även öronmärkt pengar till sfi.